Katarina Luhr: Stockholms biokolsprojekt bidrar till en hållbar stad


Katarina Luhr, Miljöborgarråd i Stockholms stad | 8 May, 2017

Sedan jag blev miljöborgarråd i Stockholms stad har jag mer och mer börjat inse hur viktiga stadens blå och gröna värden är för alla som bor i eller besöker Stockholm. Stadsmiljön imponerar på många och det gör även Stockholms miljö- och klimatarbete. När staden växer och får nya invånare står vi dock inför nya utmaningar och allt ifrån dagvattenhantering och avfallshantering till den övergripande utvecklingen av vår viktiga grönstruktur måste ses över.

Internationellt är Stockholms arbete med att minska klimatutsläppen en förebild. Sedan 1990 har Stockholms totala utsläpp av växthusgaser minskat med en tredjedel. Men detta räcker inte. Under 2016 antog Stockholms stad en ny klimatstrategi för att göra Stockholm fossilbränslefritt till senast år 2040. Den nya strategin innebär att arbetet med att minska utsläppen ska fortsätta och påskyndas.

Inom stadens gränser är uppvärmning och trafik våra största utsläppskällor. Fortum Värmes kolkraftvärmeverk i Värtahamnen är Stockholms enskilt största utsläppskälla av koldioxid och glädjande har vi nu tidigarelagt slutdatumet på koleldningen, som ska vara utfasad senast år 2022. Vi arbetar också med olika åtgärder för att minska trafikens klimatpåverkan. I Stockholm ska vi nå nollutsläpp till år 2040. En viss osäkerhet ligger om vi lyckas få bort alla fossil plast i vår avfallsförbränning till år 2040. Om inte, måste vi kompensera denna koldioxidrest på något sätt.

För att nå stadens klimatmål måste vi arbeta på många olika nivåer med både små och stora projekt. Ett väldigt roligt, intressant och multifunktionellt projekt som jag fick glädjen att inviga nu i mars är Stockholms biokolsprojekt. Biokolsprojektet är ett samarbete mellan oss i Stockholms stad, Trafikkontoret, Stockholm Vatten och Avfall och Fortum Värme, och stöds av medel från Bloomberg Philanthropies.

I biokolsprojektet samlar vi in trädgårdsavfall från parker, planteringar och stockholmarnas trädgårdar. Trädgårdsavfallet förkolnas i en anläggning i Högdalen och energin som frigörs i processen ger värme till stadens fjärrvärmenät. Biokolet blandas med stenkross eller jord och används som jordförbättrare i stadens parker och planeringar. De stockholmare som lämnar sitt trädgårdsavfall kan också få med sig biokol hem till sin egen trädgård eller odling. Men bäst av allt är att biokolet ger en lummigare grönska samtidigt som det binder kol i marken istället för att det släpps ut som koldioxid i luften. Biokolet kan låsa kol i marken i tusentals år framåt. Dessutom binds näringsämnen till kolet vilket gör att biokolet kan fungera som ett filter som kan förhindra övergödande ämnen att nå våra sjöar och vattendrag samtidigt som våra träd och planteringar får ökad tillgång till näring.

Vi räknar med att den första pilotanläggningen för biokol kan värma ca 80 lägenheter samtidigt som den kompenserar för 700 bilars koldioxidutsläpp per år. Om pilotanläggningen fungerar som den ska hoppas vi dock på att kunna bygga ut med många fler anläggningar som kan ge än större nytta för Stockholm. Och förhoppningsvis samtidigt presentera biokol som en pusselbit i städers klimatarbete även i andra länder.

För att de globala klimatmålen ska nås kan det i framtiden bli aktuellt att ta upp och binda koldioxid från atmosfären. Stockholms biokolsprojekt skulle kunna bidra till hur städer, med en enkel och billig metod, själva kan gå vidare med koldioxidlagring. Samtidigt bidrar man till en stark och lummig grönstruktur som ger alla en bättre stadsmiljö. Detta kan bli ett av Stockholms bidrag till att utveckla hållbara städer i världen, för oss och för framtiden. Och för klimatet såklart.

 

Katarina Luhr: Stockholms biokolsprojekt bidrar till en hållbar stad

Katarina Luhr, Miljöborgarråd i Stockholms stad

“Stockholms biokolsprojekt skulle kunna bidra till hur städer, med en enkel och billig metod, själva kan gå vidare med koldioxidlagring.”

Prenumerera på vårt Nyhetsbrev